Bostad2– 255 av Sveriges 290 kommuner uppgav under 2017 att de lider av bostadsbrist
– 2 av 3 unga som bor hemma önskar sig en ägd bostad
– Över 250 av landets kommuner uppger att de har brist på bostäder för ungdomar och nyanlända
– Prognosen för 2018 är att bostadsbyggandet i landet kommer att öka med 18%Bostad1

– Enligt beräkningar kommer det att behövas 70 – 80.000 nya bostäder årligen för att klara behoven fram till 2025
– Antalet sociala hyreskontrakt har ökat med 41% endast mellan 2016 och 2017
– 54% av landets kommuner uppgav under 2017 att de på något sätt samverkar med andra kommuner vid planeringen av bostadsförsörjningen
– Priset på bostadsrätter har ökat med 579% på 20 år i snitt i hela landet
(Topp 3-kommuner: Upplands-Bro kommun: 2474%; Trelleborgs kommun: 2257%; Huddinge kommun: 1903%)

“Dyr, inte för alla, otillgänglig, omöjlig att komma in på, ändlösa köer till hyresrätter

Är det så den svenska bostadsmarknaden ser ut? Det kanske inte är en till fullo rättvis bild, men den stämmer i många fall och i stora delar av landet. Byggtakten för bostäder har också ökat i Sverige under de senaste åren och varit i närheten av siffror i stil med miljonprogrammens dagar. Men det verkar inte räcka till och i alldeles för stor utsträckning verkar det vara fel typ av bostäder som byggs – bostäder som återigen hamnar i kategorin “dyra, inte för alla, otillgängliga att komma in på”.Bostad2

Sverige står inför en rad utmaningar som behöver lösas för att skapa en hållbar bostadsförsörjning i hela landet.

Som vi alla vet finns även grupper som är mer utsatta än andra på bostadsmarknaden – äldre, nyanlända och unga vuxna. Aldrig tidigare har till exempel andelen unga vuxna (20-27 år) haft egen bostad. Nu ligger siffran på 48%, medan den för 20 år sedan var på 62%. Samtidigt är situationen svår för många nyanlända och i princip alla kommuner uppger att de har stora svårigheter att tillhandahålla bostäder.

model-1221566_1920

Och vems ansvar är det egentligen att att utveckla samhällen som inte är segregerade? Staten? Kommunen? Byggherrar? Hyresvärdar? Sanningen är att ett samhälle som helhet tjänar på att ta ett gemensamt grepp och ansvar kring att planera bostadsområden som främjar integration? Men hur? Susanne Urban, docent på Uppsala universitet, har nyligen gett ut boken “Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman?” – där hon diskuterar precis den här typen av frågor. Just Uppsala, där Susanne är baserad, arbetar också på ett mycket intressant sätt med frågor kring socialt hållbara bostadsområden. Uppsala är en av de kommuner i landet som bygger flest bostäder per capita, och den sociala hållbarheten är en tydlig målsättning. Bland annat tillsattes i slutet av 2017 ett råd för social hållbarhet där flera viktiga aktörer medverkar – länsstyrelsen, arbetsförmedlingen, polisen, migrationsverket och försäkringskassan. Rådet kommer att hålla regelbundna möten där man arbetar efter uppsatta mål och fokuset ligger bland annat på vikten gemensam inriktning, ställningstaganden och styrning, enligt landshövding Göran Enander.

Det är dock inte bara i Uppsala det händer mycket kring bostadsförsörjningsfrågan. Huddinge, en kommun där priserna på bostadsrätter ökat med 1903% på 20 år, är en del av Stadsbyggnadsbenchen –  ett samarbete mellan nio kommuner i Stockholms län. Tillsammans har man har nyligen sammanställt en studie över vilka faktorer som påverkar tiden vid bostadsbyggande i medlemskommunerna. Målet och tanken med samarbetet är att kunna effektivisera bostadsbyggandet på bred front – Om planeringsprocesser och villkor varierar i allt för stor grad mellan kommunerna blir det svårare för byggherrar och andra aktörer som är involverade i byggprocessen att planera sin del i byggandet.

På konferensen BOSTADSFÖRSÖRJNING & URBANISERING, 23-24 mars, gör vi en djupdykning i hur Sverige tillsammans ska klara av alla utmaningar som för att uppnå en effektiv och socialt hållbar bostadsförsörjning.

KÄLLOR: Boverket, Bofrämjandet, Svensk Fastighetsförmedling, Hem & Hyra