Sanningen är att Sverige står sig bra i internationella jämförelser. Men, det finns självklart väldigt mycket som kan förbättras samt några verkligt oroväckande trender.

  • Sverige är det land i Europa med flest sjukskrivna läkare.
  • 87% av läkarna anser att vårdplatsbristen är ett allvarligt problem i det dagliga arbetet.
  • Sverige har längst väntetid till läkare enligt en undersökning av 36 europeiska länder.

  • Sverige har OECD:s näst högsta läkartäthet.Stetoskop, penna, block
  • Bara 60% av patienterna upplever att personalen har koll på viktig information om deras medicinska bakgrund och historia.
  • I Sverige har en distriktsläkare som jobbar heltid 2300 invånare på sin lista, att jämföras med Norge – där man under flera år satsat på primärvården – där siffran ligger på 1200.
  • 27% av patienterna opereras inte inom vårdgarantins 90 dagar, nationellt sett.
  • En vårdplats på sjukhus kostar cirka 10.000 kr/dygn, medan en plats på äldreboende kostar runt 1.500 kr/dygn.

De flesta punkterna där Sverige verkligen kan förbättra sig har framförallt en sak gemensamt:
Flöden.

Det är också flöden som ligger i fokus på vårens konferens, PATIENTFLÖDEN & VÅRDKÖER, 29-30 maj, i Stockholm.

Om vi kan förbättra primärvårdsrelaterade flöden, till exempel genom digitala lösningar, så kan vi på sikt även förbättra flödena från primärvården till sjukhusen och specialistvården. Mer effektiva flöden på sjukhusen leder i sin tur till nerkortade operationsköer. Smidigare övergångar mellan landstingets vård på sjukhus och den kommunala äldreomsorgen ger ett betydligt bättre resursutnyttjande. Allt sammantaget innebär detta kortare vårdköer, mer effektiv och patientsäker vård, samt säkerligen en bättre arbetsmiljö för personalen inom vården.

Men hur uppnår vi då detta? Det är otroligt viktigt att vi lyssnar till varandra, benchmarkar och tittar på best practice. Hur ser det ut i resten av landet? Det som fungerar bra i Stockholm kanske fungerar mindre bra Göteborg och vice versa. Vilka tekniska och digitala lösningar finns tillgängliga? Är de kanske redan implementerade i andra vårdverksamheter? Har vi ett tillräckligt kunskapsutbyte mellan offentliga och privata vårdaktörer?

Och hur börjar vi? Frågar man Anders Henriksson, vice ordförande SKL samt landstingsråd och tillika ordförande i landstingsstyrelsen i Kalmar län så säger han så här:

“– Vi plockar alldeles för ofta in patientperspektivet först i slutet, trots att vi egentligen alltid borde börja med det.”

Lyssna till Anders Henriksson, Göran Stiernstedt, Peter Graf och flera andra tongivande personer inom svensk sjukvård på:

PATIENTFLÖDEN & VÅRDKÖER.

KÄLLOR: Institute for Health Metrics and Evaluation, University of Washington, The Lancet, Vården i siffror (SKL), Socialstyrelsen, Euro Health Consumer Index, Framtidens karriär – Läkare