Att skapa bästa möjliga förutsättningar för samverkan inom offentlig sektor. Det har varit målet för eSams expertgrupp inom arkitektur som har drivit arbetet med att se över och uppdatera principerna för digital samverkan som togs fram av E-delegationen. I det här blogginlägget pratar jag med Mikael Österlund, chefarkitekt på eSam, om deras arbete. Mikael medverkar även som talare på konferensen Digitala Strategidagarna Offentlig Sektor, 13-14 november, i Stockholm.

mikael-osterlund
eSam

Hej Mikael!

Av vilken anledning har detta ramverk tagits fram av eSam?
På grund av förändrade förutsättningar de senaste åren har det har funnits ett behov av att revidera de vägledande principer för digital samverkan som e-delegationen tog fram 2015. På det internationella planet har ett ökat fokus på digitaliseringsfrågor och antalet digitaliseringsinitiativ från EU varit anledning att se hur förutsättningarna för internationell samverkan kan förbättras. Inom Sverige är medborgar- och företagarperspektivet beroende av att hela offentliga sektorn kan samverka på ett effektivt sätt för att erbjuda enkla, effektiva och öppna tjänster mot medborgare och företag. Av den anledningen har omfattningen utökats till att utgöra ett ramverk som, till skillnad från tidigare produkt, även beskriver vad offentliga organisationer behöver göra för att förmågan till samverkan ska stärkas.

Rekommendationerna i ramverket – är de av sådant slag som man kan tänka sig utan att ha läst dem, eller bjuds det även på några överraskningar?
Ramverket ger en samlad beskrivning av VAD som behöver göras ur olika perspektiv för att offentliga organisationer ska kunna samverka på ett effektivt sätt. Att ge en samlad bild över frågor som rör styrning och ledning, juridik, verksamhetsfrågor, informationsfrågor och tekniska frågor ger ett mervärde för varje organisations arbete med att stärka förmågan till samverkan. Vissa rekommendationer ger en tydlighet för digitaliseringsarbetet i frågor som inte har haft en gemensam riktning sedan tidigare. T.ex. att öppenhet ska vara förstahandsvalet i digitala kanaler där arbetet ska vara en integrerad och kontinuerlig del av det ordinarie utvecklingsarbetet, i dag är det relativt vanligt att offentliga organisationer att skapa enskilda projekt med detta syfte. Ett naturligt nästa steg är att vid införande av ramverket även samordna HUR vissa rekommendationer bör genomföras.

När det gäller samverkan – hur mycket sitter i processer och rutiner kontra drivna personer och kontakter mellan individer som har det där drivet?
Det är viktigt att få in samverkansperspektivet som en del av ordinarie processer och rutiner på alla nivåer. Ramverket pekar t.ex. på vikten av att ha förmågan att se verksamhet som en del i ett större sammanhang utifrån ett helhetsperspektiv samt att skapa styr- och ledningsprocesser som säkerställer att organisationen arbetar och samverkar ur ett helhetsperspektiv. Givetvis är en förutsättning för samverkan i digitaliseringsarbetet att det finns drivna personer med nätverk som täcker flera organisationer, särskilt under tidiga faser i ett utvecklingsarbete där det behövs svängrum för att se nya utvecklingsmöjligheter i samverkan.

Och slutligen – Finns det några guldkorn i Sverige sett till samverkan som du skulle vilja framhålla?
Det finns många bra exempel. För att nämna ett särskilt upplever jag att det mest återkommande goda exemplet är arbetet med verksamt.se där man skapat en formaliserad samverkansmodell och leveranser som skapar stor nytta för företagare och för offentliga organisationer. Det finns mycket konkreta erfarenheter och produkter att återvinna från det gedigna arbetet.


Talarbild 2