I den här bloggen pratar jag med Christer Rosenberg, projektledare Hälso- och sjukvård, nära vård, Landstinget Blekinge, om kvalitetsarbete, ledarskap och ständiga förbättringar inom sjukvården. Christer medverkar även som talare på konferensen PATIENTFLÖDEN & VÅRDKÖER, 29-30 maj, i Stockholm, där han kommer att berätta om sitt arbete med att vända en dysfunktionell vårdcentral till en funktionell dito i ett socialt utsatt område.

 

christer-rosenberg

Landstinget Blekinge (hemsida)

Vad tror du att mindre landsting kan lära sig av större landsting och vice versa, just när det gäller patientflöden i olika former?
Landsting och regioner har kommit olika långt med att beskriva flöden och processer i egentlig mening. Några landsting/regioner har fantastiska visningsytor för uppföljning i realtid (i princip) av mätvärden för medicinsk kvalitet, patientsäkerhet, besöksströmmar, förskrivningskultur, intyg, diagnossättning, uppföljning – data som tas upp automatiskt oavsett journalsystem – detta gäller framförallt på primärvårdsnivå, exempelvis Västra Götalandsregionen, Stockholms läns landsting med flera. Det gäller inte akutsjukvården som tyvärr måste ”för hand” skicka in data till drygt 100 kvalitetsregister och ansöka om att få använda den – ingen bra utgångspunkt för förändringsledning och förbättringsarbete.

Systematiskt arbete med att beskriva reella flöden har inletts för att hitta standardiserade flöden (inte bara RCC SVF) genom det stora projektet Nationella Kunskapsstödet på SKL – att samtliga landsting/regioner gör detta tillsammans – vi måste lära av varandra – och våga vara överens.

Du som har lång erfarenhet både som chef, som läkare och inom primärvården – hur avgörande är ledarskapet för att skapa en bra och effektiv verksamhet, och vad är viktigast som chef för att lyckas med det?
Ledarskapets förhållningssätt i hela organisationen är avgörande för att lyckas ute i verksamheterna – det vill säga att ledningen för organisationen skapar de bästa förutsättningarna för befintliga och kommande chefer på alla nivåer.

Primärvården lever sedan åtta år drygt i en strikt marknadsberoende konkurrerande verksamhet: Vårdval/hälsoval för vårdcentraler och i vissa fall andra områden som rehab innebär tyvärr lika många vårdval som det finns landsting/regioner, 21 stycken, och en bidragande orsak till ojämlik vård. Vi konkurrerar med tillgänglighet, bemötande, kvalitet, ordning och reda, effektivitet, kompetens och kontinuitet för att invånarna skall välja just min organisation.

Ledarskapet måste alltså vara fokuserat på att medarbetarna får de bästa förutsättningarna att göra sitt jobb gentemot invånarna som söker vår hjälp. Det betyder att ledaren måste vara pedagog, strateg och lämna ansvar till arbetsgrupper/team och leda genom självledarskap – samtidigt som ledaren bestämmer förhållningssättet som gäller på arbetsplatsen – vill inte medarbetaren arbeta under dessa villkor skall medarbetaren byta arbetsplats; det vill säga – en av de viktigaste egenskaperna hos ledaren är tydlighet, mod, attityd och konsekvens.

Vilka frågor tycker du är viktigast och ser mest fram emot att diskutera med kollegor från andra sjukhus, landsting och vårdcentraler under PATIENTFLÖDEN & VÅRDKÖER, 29-30 maj i Stockholm?
Vi har flera fantastiska jämförande medicinska mätetal/indikatorer – bland annat i primärvårdens PV-kvalitet, som införs i hela landet – men jag vill diskutera hur vi använder dessa i Variationsdiagram över tid, I-charts/Styrdiagram, Dashboards och nu på allvar beskriver våra flöden som indikatorerna ska mäta och gör dessa hållbara för invånarna och medarbetarna; det vill säga nyckelorden hållbarhet, uppgiftsväxling (konsekvens av flödesanalyser) där invånare blir mycket mer aktiva i flödena – kroniker kan exempelvis mäta sina egna värden och leverera dessa med mera.

“Vi måste beskriva dessa processer och flöden så att vi vet vad vi gör och med objektiv fakta – annars är vi bara en person med en åsikt.”

Det andra att diskutera är alla medarbetares tredje uppgift: den första är grundprofessionen, den andra är handledarskapet för nya medarbetare i professionen, det tredje är förbättrare av sina egna arbetsprocesser.

Jag vet att du brinner för vikten av kvalitetsarbete och ständiga förbättringar, bland annat genom din tidigare roll som Head of Quality Improvement inom Närhälsan i VG Region. Har du några generella tips på vad som krävs för att arbeta med ständiga förbättringar som faktiskt skapar mer effektiva patientflöden?
Högsta ledningen i en organisation måste arbeta med sig själva, med kvalitetsarbete och ständiga förbättringar för att bevara insikten och grundförståelsen i förhållningssättet och för att kunna skapa de bästa grundförutsättningarna för chefer och medarbetare på alla nivåer: det innebär ett personcentrerat arbetssätt och att våga vara konsekvent och uthållig – att helt enkelt bestämma sig: Tid i tidböcker för samtliga medarbetare varje vecka, samma tid, för chefer och medarbetare att arbeta med förbättringsarbete – det betalar sig hundrafalt. Utbildning (olika nivåer) för alla medarbetare, nyckelpersoner och chef på enheten i förbättringsarbete. Utvecklingscoacher som återkommer och ger medarbetarna stöd. Efterfråga och bekräfta resultat inom arbetsplatsen, i ledningen och ledningsgrupper. Dashboards/Förbättringstavlor som används på alla enheter.

“Transparens i alla avseenden på arbetsplatsen och i hela organisationen vad gäller alla försök oavsett resultat – vi driver en verksamhet tillsammans i en kunskapsintensiv, ibland relativt hård och tuff, ibland varmt mänsklig verksamhet – vi måste göra det prestigelöst och hjälpas åt tillsammans – med känsla och förnuft.”

_______
PATIENTFLÖDEN & VÅRDKÖER, 29-30 maj i Stockholm, tar vi ett gemensamt helhetsgrepp på hur vi kan förbättra patientflöden, korta ner vårdköerna runt om i landet och leverera bättre vård till patienterna!