I detta inlägg gästas bloggen av Ola Källgården, VD på Olingo. Han delar med sig av sina tankar, insikter och erfarenheter av vad digitala strategier är och – inte minst – vad som krävs för att lyckas med sin digitala resa. Den 3 maj under Digitala Strategidagarna – Offentlig Sektor står Olas kollega Regina Rasmanis på scenen för att prata om vilka 35 kritiska förmågor som krävs för att skapa en framgångsrik organisation – hur dessa kan mätas och prioriteras. Men från och med nästa stycke och nedåt är alltså Olas tankar och ord.

 

“Nu måste vi börja digitalisera verksamheten!”

Ursäkta, men vad är det då som pågått sedan internet blev allmänt tillgängligt och datasystem kritiska för verksamheten? Är det något jag har missat som helt plötsligt gör det extra relevant att effektivisera med stöd av IT?

De senaste åren har buzzwords som digitalisering, bimodal IT och CDO (Chief Digital Officer) trummats in hos landets CIO-er, IT-chefer och företagsledare. Buzzword eller inte, det är i alla fall positivt att effektivisering med stöd av teknik får stor uppmärksamhet i samhället.

Vad är då en digital strategi? Ytterst handlar digitalisering om att automatisera/datorisera/robotisera sådant som tidigare har krävt manuella insatser. En vanlig definition på strategi (det finns flera) är övergripande plan. En digital strategi är således en övergripande plan för att automatisera det som tidigare krävt manuell inblandning. Eftersom strategin är på en övergripande nivå bör den rikta in sig på att skapa förutsättningar för digitalisering, snarare än att beskriva vilka specifika områden och processer som ska digitaliseras.

För att skapa förutsättningar för digitalisering behöver man adressera de utmaningar som står i vägen. Till stor del hänger dessa utmaningar samman med tre arv: teknik, kultur och personal.

Teknikarv
Teknikarvet behöver knappast sin förklaring. Ålderdomliga system som har knutits samman till en stor spagettiskål av beroenden, integrationer och specialanpassade gränssnitt. Att bryta isär dessa monoliter kräver tålamod och tid. Nyckeln blir att stycka upp helheten i små, små delar. Ett nytt begrepp att lära sig är microservices. Microservices syftar till små programenheter som har en tydligt definierad, men begränsad uppgift. Flera microservices knyts samman för att skapa en helhet. Skillnaden mot spagettiarvet är att microservices har standardiserade gränssnitt och att de kan användas på samma sätt som legobitar i ett legobygge. Att gradvis dra ut spagettistrå efter spagettistrå och ersätta med microservices kallas inom DevOps för ”strangle strategy”. Den gamla monoliten bryts ner, bit för bit, och återuppstår i ny skepnad som modulärt legobygge.

Kulturarv
Kulturarv är det som sitter i väggarna och som präglar attityder och arbetssätt. Exempel på kultur som motverkar digitaliseringen är ”stabilitet trumfar allt” och ”agila metoder funkar inte hos oss”. Utmaningen är enkel att förstå men svår att åtgärda. Även här krävs tid, tålamod och långsiktighet. Kultur påverkas oss på flera nivåer. Svenska kulturen, företagskulturen, gruppkulturen. Svenska kulturen lämnar vi därhän men företagskulturen och kulturen inom gruppen kan vi påverka. Som med så många andra saker måste kulturen drivas uppifrån. Ledningen måste vara tydlig med vilken kultur som ska råda och, framför allt, leva i enlighet – walk the talk.

Personalarv
Sist men inte minst har vi arvet som utgör den värsta huvudvärken för många chefer. Personalarvet. För många år sedan höll jag en utbildning om förändringsledning och ställde frågan ”vad gör man med personal som vägrar acceptera nya arbetssätt?”. Deltagarna skruvade på sig och kom med kommentarer som ”man måste försöka övertyga dem…” och ”det handlar mycket om att utbilda…”. Till slut räckte en kvinna upp handen och säger på något bruten svenska ”vi sparkar dem!”. Det visar sig att kvinnan var verksam i Estland där andra arbetsrättsliga lagar råder. I Sverige är det inte riktigt så enkelt. Däremot är det inte omöjligt, vilket flera svenska storföretag kan vittna om. Jättar som Ericsson och Telia har genom åren gjort gigantiska omställningar av personal och kompetens och även inom offentlig sektor finns det exempel på lyckade personalomställningar.


Hur gör man för att skapa en digital strategi?

Det finns många tillvägagångssätt för att skapa en digital strategi. Ett antal steg bör dock ses som obligatoriska.

  1. Skapa en tydlig vision och målbild som beskriver ambitionen med digitaliseringen.
  2. Ta fram en objektiv bild av organisationens förutsättningar för digitalisering. Detta kan med fördel göras med hjälp av en objektiv genomlysning, baseratt på en etablerad metod och modell, av organisationens förmågor.
  3. Lär av andra. Ta kontakt med andra organisationer, inte nödvändigtvis i samma bransch, för att få inspiration och idéer.

För punkt 1 och 2 bör man ta hjälp utifrån.

Den organisation som har mod och förmåga att adressera de tre arven har goda förutsättningarna att lyckas med sin digitala strategi och sin digitala resa. Den som inte gör det har mycket att förlora. Att stå still och hoppas att digitaliseringen bara är ett buzzword ska inte ses som ett alternativ.

 

OKA_2_20100509_liten

Ola Källgården VD, Olingo

Logo_olingo_cmyk