“Fake news!” Skriker någon. “Nej, det där är sant! Jag läste om det på internet.” Säger någon annan. Det är många som luras på nätet. Men vilka är dom? Och vilka är drivkrafterna? Johan Wikén är redaktör på Metros Viralgranskaren. Han har lång erfarenhet av att jobba med faktagranskning, källkritik och att ta reda på vilka det är som ligger bakom de fake news som sprids.

Johan Wikén

viralgranskaren_metro

Hejsan Johan!

Ja… Vilka är det egentligen som luras på nätet?
Det finns många olika typer som luras på nätet. Alltifrån bedragare och viralsajter till personer som sprider politisk propaganda med hjälp av ohederliga metoder.

Och hur identifierar man, kortfattat, vad som verkar vara fake news? Vad är det första du och Metros redaktion kollar efter?
Det beror helt på vilken typ av påstående det handlar om. Men i de allra flesta fall är en Googlesökning det bästa verktyget. Välj ut några nyckelord ur påståendet som sprids och sök på det. Ofta blir det omedelbart tydligt om det som sprids stämmer eller inte.

Annars kan man alltid kontakta oss så kan vi hjälpa till med att bedöma sanningshalten.

Hur “rädd” behöver man vara? Väldigt mycket som sprids är ju, mer eller mindre, uppenbart att det är fake news, särskilt för en journalist som du, eller en erfaren person inom kommunikationsbranschen. Har du själv blivit lurad ordentligt någon gång?
Rädd tycker jag väl inte att man ska vara. Däremot är det bra att vara på sin vakt och kunna sin källkritik. Det kan göra att du slipper bli blåst på pengar, få din identitet kapad eller bli ofrivillig budbärare av desinformation.

“Jag kommer ihåg när jag var i tioårsåldern och en blinkande ruta dök upp på skärmen: ”Grattis, du har vunnit en miljon kronor”. Jag var jätteglad ända fram till att min pappa avslöjade att jag med största sannolikhet inte alls hade vunnit en miljon kronor. Det var tråkigt.”

Och om vi bortser från dig – har du något eller några bra exempel på fake news som har lurat många i Sverige på sista tiden, eller sedan 1-2 år tillbaka?
I kategorin bedragare dök det under hösten upp massvis med blufftävlingar på Facebook i kända företags namn. Du uppmanades att gilla, kommentera och dela för att vinna fina priser. I själva verket handlade det om bedragare som var ute efter dina pengar eller personuppgifter.

Annars har det senaste året präglats mycket av riksdagsvalet även när det kommer till falska och missvisande påståenden.

Angående framtiden då? Har du sett några trender som är på väg in när det kommer till fake news? Antingen vad gäller format, medium, språkbruk, färg, form – ja, vad som helst?
Det är ingen vild gissning att tro att det som sprids i vår kommer att präglas av det stundande EU-valet. Det är en komplex union som tar stora beslut som påverkar många människor, källkritiken kommer sättas på prov.

Har du som journalist några tips på hur man når ut rent kommunikativt? Har du några eller något exempel något som fick mycket spridning?
Jag tror det är viktigt med tydlighet och enkelhet, det ska vara lätt att ta till sig budskapet och det är viktigt att tänka på vem man vänder sig till.

Tyvärr finns det många som använder sig av grovt förenklade, vinklade och hånfulla bilder och memes för att få spridning. Det kunde vi se inför valet 2018 när bland andra Svenskt Näringsliv var i blåsväder för några mindre genomtänkta inlägg.

Slutligen – vad ser du mest fram emot med DigKom – Digital Kommunikation Offentlig Sektor, 22-23 maj 2019 i Stockholm?
Det ska bli superkul att få träffa och lyssna på alla intressanta och smarta människor.


Låter det intressant? Då tycker jag att du ska kika på alla andra spännande talare på DigKom! Klicka här:

digkom_talarbild_vt19

Oskar Norlander
oskar.norlander@summitandfriends.se

Oskar_Norlander